Ny regel för  girig givare

Som bekant kan man numera göra avdrag för penninggåvor till ett utvalt antal "stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund". Skattereduktionen är tänkt att locka flera att skänka pengar.

För mig har det alltid framstått som totalt tankefel, att man liksom ska blir vinnare (ekonomiskt) på att ge.

Riktigt korkat har det blivit när avdragspåhejarna använt argumentet att vi inte i alla lägen ska förlita oss på staten, och att reformen ska stärka civilsamhället och frivilliga krafter.

Som om inte avdragsrätten i hög grad blandar in staten, via skattemyndigheten.

Som om inte avdragsrätten tvångsansluter den som valt att inte skänka pengar, till att som skattebetalare bli del av andras givande.

Vi är många som är anhängare av en skattefinansierad välfärd, men som samtidigt ser det som självklart att ge pengar till olika organisationer. Efter förmåga. Tjugo spänn eller 200. Man ger helt enkelt inte mer än man har råd att avstå. Men nu kan vi alltså göra det. Eftersom vi får tillbaka 25 procent, "på skatten". Trodde dock att den som inte vill ägna sig åt den sortens smågirigt avdragspyssel kunde låta bli, att det bara var att strunta i begära avdrag.

Men icke så. Av ett sådant där (onödigt) tackbrev från en organisation framgår att summan kommer att vara "förtryckt i din självdeklaration". "Reduktionen kräver inget merarbete av dig", heter det. Nä, men rimligen krävs administrativt "merarbete" från organisationens sida. Samt hos skattemyndigheten.

Frågan är hur man gör om man inte vill ha det där avdraget. Ger mindre? Så att gåvosumman understiger avdragsgränsen, 2 000 kronor per år? Byter till organisationer som inte finns på Skattemyndighetens lista? Och är de som av gammal ideologisk vana tjatar om mindre statlig inblandning verkligen nöjda nu, med att det genom deklarationen blir tämligen offentligt, till vad eller vilka man väljer att skänka pengar?