Ledare: Högre utgifter gör oss till vinnare
Elever som går i mindre skolklasser har större chans att få bra betyg.
Pensionärer mår bättre om de får hembesök från kommunen och kan delta i seniorträffar.
Barn med många hål i tänderna behöver mera tid och resurser hos tandläkaren.
Läs, lär och häpna! Tre aktuella forskningsrön och insikter som verkar självklara - för de flesta av oss (?) - men som inte alltid tillämpas i praktiken. De bevisar därför den gamla sanningen att hjulet måste ständigt uppfinnas på nytt, för varje gång som generationsbyte sker vid makten.
Slutsatsen i alla tre fallen är att både individer och samhället i stort skulle tjäna på att skolan, äldreomsorgen eller barntandvården fick kosta litet mer.
Eftersom detta är nyttiga räkneexempel för politiker som sitter vid makten, så ska vi försöka leda forskarrönen i bevis.
I nuvarande Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd i Göteborg gjordes 2007-2009 en vetenskaplig studie på förebyggande friskvård för 500 pensionärer. De rön som då kom fram ledde till att samtliga stadsdelens invånare över 75 år - men som ännu inte behöver hemtjänst - i dag erbjuds ett besöksprogram av kommunen.
Den första gruppen i provet fick hembesök av personal som gav hälsoråd och tips om skydd mot till exempel fallolyckor. Grupp två fick lära sig samma saker men i samtalsgrupper. Vetenskapen bestod i att en tredje jämförelsegrupp inte fick några råd alls. Forskaren Susanne Gustafsson lägger nu fram sin doktorsavhandling om resultaten.
Ni kan nog gissa vilka som mådde bäst? "Alla tyckte det var jätteskönt att bara komma bort, prata med någon som kunde något och prata med andra i samma ålder som hade det likadant", säger en av försökspersonerna.
Dyrare för kommunen? Javisst. Men bara på kort sikt. Och en läsvärd läxa för politiker som snålar in på dagcenter, gemensamma matserveringar eller hemtjänst.
I Halland har de styrande politikerna äntligen insett att tandhälsan hos barn ofta är sämre i områden där det bor många invandrare och familjer med låga inkomster eller hög arbetslöshet. Förslaget, som regionen snart ska ta ställning till, är att fördela om tandvårdspengarna så att riskgruppen får mer, därför att den behöver mera råd och vård.
Sambandet är väl känt genom forskning. Ändå har politikerna fördelat anslagen lika åt alla. Syndarna fanns inte bara i Halland, utan i flera borgerligt styrda landsting som var snabba med att införa tandpeng och vårdval.
Men den mest remarkabla slutsatsen drar skolutredarna vid statliga Institutet för marknadspolitisk utvärdering.
Även om skolan tillåts kosta dubbelt så mycket - och klasserna blir mindre eller lärarna fler per elev - så tjänar hela samhället en avkastning på nio - tio procent på de nedlagda extrakostnaderna.
Ty barn som får bättre grundkunskaper kan fortsätta utbilda sig till yrken som ger dem högre lön. Och då kommer de att betala tillbaka som vuxna, i form av mera skatt.
Skolexemplet är kanske inte så enkelt som det låter? Men väl värt att räkna vidare på.
